Det här var en glädjens dag

Jag har träffat mina barn i drömmen och de har verkat vara lyckliga.

Det lugnar min själ.

Jag kramades med Anton och han hade sjukhusskjorta på sig.

Har även haft halvvakna drömmar där Anton varit liten igen och suttit och pratat om roliga saker.

Har även känt någon lägga sig bredvid mig i sängen fast ingen har funnits där.

Jag vet att de finns kvar på ett eller annat sätt.

Det är den vissheten som gör att jag överlever och kan ta mig vidare.

Väntar också på återföreningen, men har två barn kvar i detta liv. så jag stannar tills jag måste gå