5 december och 12 januari gick mina yngsta pojkar bort i överdoser.
Först skrek och grät jag, sen började dagarna fungera ganska bra, som om jag nått en inre frid, eller förändrats på något vis.
Kände mig som slagen av blixten.
En intighet där jag stilla kunde le medan jag var säker på att jag blivit tokig efter allt.
När jag får tid att tänka kommer sorgen och tårarna tillbaka och jag håller mig sysselsatt så gott det går.
Säger som de andra mammorna som förlorat sina barn, den verkliga smärtan kommer bitvis.
Bara några ögonblick i början då man för ett kort ögonblick förstår vidden av det som hänt.
Är jättetrött också, drömmer mardrömmar.
Grät inte en tår på första begravningen, andra begravningen kom tårarna och gick inte stoppa.
Samt vid urnsättningen som vi hade i torsdags.
Känner mig mera ödmjuk än förr, har lärt mig att liv och död är krafter jag inte kan kämpa mot eller med, det bara är.
Först skrek och grät jag, sen började dagarna fungera ganska bra, som om jag nått en inre frid, eller förändrats på något vis.
Kände mig som slagen av blixten.
En intighet där jag stilla kunde le medan jag var säker på att jag blivit tokig efter allt.
När jag får tid att tänka kommer sorgen och tårarna tillbaka och jag håller mig sysselsatt så gott det går.
Säger som de andra mammorna som förlorat sina barn, den verkliga smärtan kommer bitvis.
Bara några ögonblick i början då man för ett kort ögonblick förstår vidden av det som hänt.
Är jättetrött också, drömmer mardrömmar.
Grät inte en tår på första begravningen, andra begravningen kom tårarna och gick inte stoppa.
Samt vid urnsättningen som vi hade i torsdags.
Känner mig mera ödmjuk än förr, har lärt mig att liv och död är krafter jag inte kan kämpa mot eller med, det bara är.
.jpg)
Kommentarer
Skicka en kommentar