Fem år som sagt och lite mer sen mina barn dog
Jag förväntar mig ingenting av någon alls Men undrar ibland varför det var så märkvärdigt när de dog. Jag ångrar alla meddelanden jag har svarat på, Jag ångrar att jag lät de nyfikna få sin dos av sensationslystnad, Men jag var helt förstörd Jag förstod ingenting och jag var i svår chock, Mina två yngsta döda med fem veckors mellanrum. Jag gav eld åt sensationslystnaden utan att förstå varför. Jag var bara desperat och sökte tröst, förståelse, eller något alls.. Men egentligen ville jag bara dö Mer än fem år har gått. Jag glömmer aldrig. Jag minns allt som om det var igår. Jag minns alla som brydde sig och jag minns de som låtsades bry sig. Jag minns ingen som stod kvar vid min sida genom sorgen. Jag undviker alla, jag har försökt stå ut med människor Men ingen står ut med min sorg och nu är jag helt ensam, Bättre ensam med mig själv än ensam bland främlingar.