Inlägg

Visar inlägg från juli, 2018
Bild
Jag känner doften av dig och allt annat försvinner. Snälla låt mig drömma samma dröm igen. Den om att du kom hem till mig igen. Att jag en enda liten  ynklig gång fick krama dig som då. Hur du kommer in, som en glad överraskning, genom dörren, som om inget av det ondskefulla hade hänt. En utopi, en hopplös fantasi, en tro och ett hopp... hur ska man annars överleva en förlust som min.
Bild
En tanke för ett tag sedan som känns aktuell med tanke på kostnader och sånt: Vi anhöriga till missbrukare ska vara skötare och läkare, men 4000 kr om dygnet får främlingar som tar hand om våra barn. Precis som när vi lämnar våra barn till dagis och andra får betalt för något som vi kunde gjort själva Jag minns när jag hade så jobbigt med Jesper hemma att jag ringde polisen så de skulle hämta honom. Jesper var med på detta. Polisen kom och sa att det enda de kan göra är att köra honom till psykakuten i Jönköping. Men där tog de inte emot honom, varpå polisen ringde till vårt sjukhus här i stan som har två avdelningar för psykiatrivård. Men nej, han hade hotat dem (i sin förtvivlan) sist han var där så han kom inte in där heller. Allt i onödan. Polisen kom tillbaka med honom. För det finns ju alltid ett sista alternativ att ta till. Lämna över till gratisvården! 
Bild
För flera år sen. Som en föraning om vad som komma skulle, skrev jag efter att Jesper demolerats av ett tåg.: "Och den vita, främmande rösten sade - kan du gå igenom hans tillhörigheter - medan rösten räckte fram en svart plastsäck. Med min sons tillhörighter. Efter att han blivit överkörd av tåget. Och jag plockade upp kläder, som han bar när tåget demolerade honom.   Blodiga, oljiga och ruttnande kläder. Det luktar surt. Död. Lik. Tårarna började rinna. Känslorna valde att leva sig in i tragedin. Och i känslan av mitt barns förtvivlan. När han lade sig på rälsen för att dö snabbt och effektivt." Men han levde då. Det var ändå så fruktansvärt hemskt. Jag tror. Att inom sig vet en mor om att hennes barn kommer gå före henne till Gud. Jag visste. Jag hade föraningar.