Anpassningsstörning, aggressioner och irritation

Aggression

Det är vad jag känner nu. Aggression, irritation med flera obehagliga känslor. Känslor är olika, känslor är behagliga eller obehagliga. Det är obehagligt med eld som bränner ens hem. Det är behagligt med en eld som värmer en frusen själ. Känslor är något i ens själ som speglar ens mående. Det som var ont vid ett tillfälle, kan vara bra vid ett annat. Jag vill egentligen inte berätta, men ibland känns det som om jag behöver berätta för varenda en som blivit vilseledd. 

Att gå vilse.

Vilse är något man går när man söker vägen hem. Det finns olika poster där man stannar till och frågar. Som i en viss saga jag inte längre minns namnet på. Men till slut ska man då hitta sanningen. Sägs det. Det är inte målet, sägs det också, det är vägen. Och på vägen möter man kanske diverse olika människor, påståenden, lurifaxar, med flera. 

Och när vi i vår förtvivlan söker oss till något man kan tro kan förmedla kontakt mellan världarna...

Ja, då är det förbaskat lätt att slänga pengarna i sjön. Min uppmaning är att aldrig betala pengar till ett medium som sitter och fantiserar och ljuger, som saknar kunskaper, men förenar sig i spirituella samlingar av likasinnade lögnare. Även om jag ibland tror att det tror på sig själva. Och kanske inte menar något illa egentligen.

Jag har jobbat med det andliga i hela mitt liv,

sen dog mina barn. Och jag vet inte riktigt längre hur jag ska förhålla mig till det andliga. Om jag ger tid åt att hjälpa andra med mina förmågor eller kunskaper, är det klart jag ska ha betalt som utbyte. Men inte alltid. Jag har hjälpt mina vänner och min familj många gånger. Jag har haft sanndrömmar, föraningar så kallade varsel och min upplevelse är att jag tycker det blir så som jag har trott att det ska bli.

Svårt att förklara,

men jag har inte hos ett enda medium fått ett korrekt svar som kan visa på kontakt med mina döda anhöriga. Så jag tror inte på det längre. Det vi ska veta får vi veta och sen spelar det ingen roll hur många andliga föreningar och sällskap som skapas. Det är b a r a dina egna upplevelser som räknas. Inget medium kan prata med de döda. Så tänker jag efter att ha ägnat halva mitt liv åt spiritualism. Eller hela.

Kära andliga vänner från då och från nu, 

ge mig ett bevis och jag skriver om hela denna texten. Min blogg är välbesökt.