En arm som värker

  En arm, en axel, en hand

En arm som burit sina barn, en axel som lyft, som blivit spydd på, en hand som smekt och lugnat.

Leder och muskler som nu värker,

Men som varit värda det priset

Av att ha fått bära mina barn. Först som en glimt i mitt öga bara. Därefter en het längtan och ett hopp.

Barn som fötts ur en obegriplig kärlek, en ofattbar kärlek som står ut med allt, som orkar allt, just på grund av kärleken. Och tacksamheten över att ha fått uppleva mina fyra vackra söner.

De som gjorde mig till en drottning.

Utan de underbara minnena vill jag inte leva.

Men jag har dessa minnen.

Även om armar och axlar värker nu.